så enkelt är det bara...
Livet måste inte nödvändigt bli som man tänkt sig. Det vore dumt att förvänta sig det, så gott som alltid blir de ganska annorlunda i alla fall, vilken drömtillvaro man än har stakat ut.
Det viktigaste att komma ihåg är att ens egna planer inte alls behöver vara bäst bara för att man kommit på dem själv. Ibland gör livet plötsliga tvärvändningar, när man minst anar det, men även om det nya kan verka rätt förfärligt vid första anblicken betyder det inte att det måste vara det.
Djupast sett finns ändå botten - Sven Aspling
Tydliga mål inför livets vägskäl...
Snart dax att svänga vänster efter att spenderat dagen åt att putsa upp det som står till höger, hmm vad är det som står på 3.e skylten (ngt jag missat).
10 tecken på att han/hon är intresserad...
1) Pupillerna vidgas
En människa som tycker om det han/hon ser vidgar automatiskt pupillerna.
2) Härmar dig
Han/hon följer och anpassar sig omedvetet efter ditt sätt att röra sig.
3) Bröstar upp sig
Kroppen blir mer öppen. En man spänner bröstkorgen och en kvinna visar sina behag.
4) Slår ner blicken
Han/hon tittar på dig men vänder bort blicken när du möter den. En kvinna slår ofta ner blicken i marken först. Det är ett tecken på ödmjukhet.
5) Fixar med håret
Kvinnor fixar omedvetet med örhängen eller håret. Hon visar handleden (kroppens känsligaste del) och handflatan. Det signalerar "Jag är känslig, jag är obeväpnad (handen är tom), jag är vacker (fixar med håret)."
6) Fötterna i golvet
Fötterna i golvet betyder "jag är inte på väg härifrån - jag vill stanna kvar".
7) Kommer nära
Mittemot - att sitta/stå mittemot någon innebär att man blottar sig. Normalt håller vi en 45-gradig vinkel mot främlingar. Är vi intresserade tar vi även bort barriärer som glasögon, händer o?s?v.
8) Böjer sig framåt
Framåtlutad - personen böjer sig framåt mot dig.
9) Äter inför dig
Ett tecken på sexuell attraktion är att personen stoppar något i munnen. Att titta på någon samtidigt är undermedvetet sexuellt.
10) Klär av sig
Män tar av sig kavajen, knäpper upp slipsen - kvinnor släpper ut håret, dinglar med tårna i sandalen.
Sköldpaddor dras till hagelstormar...
Inför hot använder vi oxå andra försvarsstrategier, olika beroende på vilka barndomssår vi har.
Barn med en otrygg & överbeskyddande mamma lyder när de får höra förmaningar som, "gå inte dit,du kan göra dig illa". Inom protesterar de mot sin förlorade självständighet & är rädda att de ska bli uppslukade om de springer tillbaka till mamma. Som vuxna håller de människor på avtsånd, drar sig inom sitt skal & avskyr konflikter. De blir som sköldpaddor.
Andra barn ahr föräldrar som är tvärtom, de har inte tid med dem & stöter bort dem när de behöver tröst. "Sluta klänga på mig, ser du inte att jag är upptagen?". Det väcker en känsla av övergivenhet. När det här barnen växer upp får de ett omättligt behov av närhet. De blir som hagelstormar, försöker ha kontroll över andra, öser ut känslor & haglar kritik och anklagelser.
Som en ödets ironi är hagelstormar & sköldpaddor ofta gifta med varandra.
Over and out
Vi tror det är magi när vi attraheras av någon...
Vi tror det är magi när vi träffar någon. I själva verket är det ett igenkännande. Partnern passar min Imago. Han/hon är lik mig. Det är som vi känt varandra hela livet & där vi inte är lika kompletterar vi varandra.
Han/hon har de karaktärsdrag som jag förträngt, mina förlorade delar. Om jag har svårt att uttrycka känslor, så är han/hon spontan & öppen. Ju häftigare attraktion, desto starkare Imago matchning är det frågan om.
Efter ett tag när vi känner oss trygga med varandra, förväntar vi oss utdelning av tvåsamhet. I stället upptäcker vi till vår förvåning att dröm prinsen/prinsessan inte alls verkar vara inriktad på att tillgodose våra behov, utan istället framkallar precis samma smärta som den vi upplevde i barndomen. Då beter vi oss som missnöjda barn.
Det är ditt fel, du gör mig olycklig...
Reptilhjärnan larmar när det inte stämmer.
Vad som händer är att vi reagerar instinktivt på händelser som uppfattas som hot, med den gamla del av hjärnan som kallas reptilhjärnan. Reptilhjärnan har med överlevnad att göra & ska varna mig för faror.
Därför larmar den när partnern gör något som påminner mig om ett gammalt barndomssår.
Du försöker lämna mig, du försöker bestämma över mig etc.
I min förtvivlan försöker jag tvinga min partner att bli mer kärleksfull. Jag angriper & kritiserar.
Egentligen är det idiotiskt att tro att min partner ska bete sig trevligare mot mig om jag sårar honom/henne, men för reptilhjärnan är det logiskt.
Fortsättning följer...
Barndomens sår följer oss i livet...
Ordet Imago betyder bild. Alla bär på en omedveten bild av den rätta partnern. En bild som har starka drag av våra föräldrar el.de som vårdade oss, av deras bästa,men framför allt deras sämsta sidor.
Alla tidigare minnen lagras i hjärnan & skapar en föreställning om vilka vi är.
När vi föds är vi helt beroende av våra vårdnadshavare. Vi lever i en känsla av ursprunglig helhet, men där kan vi inte stanna; vi ska utvecklas till självständiga varelse. Under den resan får vi diverse käsnlomässiga sår.
Det kan handla om otillfredställda behov av kärlek & värme. Det kan oxå röra sig om behov av utrymme & frihet, om jag som barn har blivit alltför kontrollerad.
Har jag fått höra av mina föräldrar att jag inte kan tänka logiskt, så tror jag på det & begränsar mig själv. Den egenskapen blir en förlorad del av mig.
Om vissa känslor har varit förbjudna för mig att uttrycka i min uppväxtmiljö så undertrycker jag dom, kanske förnekar jag to.m att jag har dem.
Ilska är en sådan känsla som föräldrar sällan godkänner.
Känsloblessyrer får vi alla, trots att våra föräldrar är "hyggliga" människor som gjort sitt allra bästa.
Utan att förstå det söker jag sedan som vuxen ett förhållande där jag kan återskapa barndomens miljö. Som om jag hade en radar inbyggd hittar jag någon som liknar den förälder som orsakat mig mest smärta, men den här gången är jag ute efter att få bekräftelse & upprättelse. Mina känslomässiga sår ska bli läkta.'
Från maktkamp till ömsint kärlek...
Men, när förälskelsen tonar bort händer något, vi hamnar i en maktkamp med gräl & beskyllningar.
Vi retar oss på varandra,tjatar & kritiserar. Partnern visar sig ha alldeles förfärligt irriterande egenskaper. Till och med de små olater som nyss verkade charmiga är plötsligt outhärdliga.
Det är då vi bygger upp tankarna som att hela förhållandet känns hemskt & fel. Kanske blir det så illa att vi börjar söka efter en nykärlek, någon som vi tror kommer att passa oss bättre.
När vi skiljer oss, blir vi av med partnern,men inte med problemet. Om vi istället helhjärtat engagerar oss i varandra, lär oss samarbeta, uttrycka våra behov istället för att anta att partnern är tankeläsare & lyssnar utan att gå i försvar, då kan vi komma varandra verkligen nära.
Fortsättning följer...
skuld - ett medvetande - utse syndabock...
Projektioner är att flytta över skuld på andra istället för att se sig själv & sin egen del.
Ett skuldtyngt sinne skyddar sig med projektioner.
Ett skuldtyngt sinne letar efter syndabockar.
För mig är innehållet i dessa två meningar sant. De är som fundament - grundbultar, när det gäller förståelse av oss själva & vad som sker utanför oss och mellan människor.
Projektion är alltid någon form av attack. Varje attack på en annan människa skapar en känsla av skuld i mig.
För att lätta på skuldbördan projicerar jag ut mina problem på någon utanför mig..vilket skapar ny skuld..som skapar nya projektioner..som skapar ny skuld..
i en ständigt accelererande rörelse.
Jag har oxå blivit övertygad om att :
Skuld kräver alltid någon form av bestraffning!!
Man straffar sig själv eller man straffar någon annan när man känner skuld.
Sanningen om lögner...
Inget gott kan växa ur lögner. Börjar du ljuga inom en relation förlorar den genast i värde både för dig själv och din partner. Ljuger du för dig själv kommer du att förföljas av en gnagande oro.
Det är mycket svårt att älska dig när du är förljugen.
Om människor i ens omgivning ljuger för en, förleds man att göra misstag, och ens överlevnadsmöjligheter försämras.
Många vill att du ska tro saker och ting bara för att det passar deras egna syften. Ingen har någon rätt att tvinga på dig information och under hot kräva att du ska tro på den.
Tänk igenom saker själv, acceptera det som är sant för dig och avfärda resten.
Det finns ingen som är olyckligare än den som försöker leva i ett kaos av lögner. Skadliga lögner är frukten av rädsla, illvilja och avundsjuka.
De kan driva människor till desperata handlingar, de kan förstöra liv - och de skapar en sorts fälla, i vilken både den som ljuger och den som utsätts för den kan falla. De kan skapa kaos i medmänskliga relationer och i samhället.
Man bör lära sig att upptäcka dem och avvisa dem. Låt dig aldrig tvingas ljuga.
Vägen till lycka går längs med vägen till sanning.
Tvivel betyder att något är fel i relationen...
Att söka förälskelse, närhet och tillit är ett allmänmänskligt behov.
Men ibland förväxlas "småförälskad" eller "attraherad" med den genuina förälskelsen.
Just därför att längtan efter kärlek är så stark. Man blir "kär i kärleken" och överdriver känslorna, för att man så gärna vill uppleva dem.
Förälskelse är ett absolut tillstånd, som att vara gravid.
Särskilt lockande kan förälskelsen bli i en livssituation som stagnerat eller känns tråkig.
Förälskelsen blir då en väg ur tristessen, ett medel för att själv må bättre. Med ett visst mått av personlig mognad är det lättare att undvika att gå längre än man borde - och har känslomässig täckning för.
Typiskt för alla skenbara förälskelser är att det finns tvivel.
Ljumma relationer där man bara "älskar" vissa sidor av den andres person, blir med tiden problematisk. I en nära relation kan man inte välja bort detta någonting. Man måste ta emot en hel människa.
Om man känner tvivel, betyder det att något är fel. Känslorna är varningssignaler. Men det är inte säkert att varningen gäller relationen. Den kan gälla en själv,det är lätt att skylla egna fel och brister på relationen.
Om man har en viss insikt om vem man är och vad man vill, då kan man också begära mer av livet. Man nöjer sig inte med en halvljummen och halvspännande relation, som man kan göra då man "använder" en partner för att få bekräftelse.
Ett annat slags dolt motiv är när man inte vågar bejaka känslor som faktiskt finns, innerst inne.
Det gäller att ha tillräckligt med självkänsla, för att våga begära vad man vill ha.
Antingen saknar man förmågan eller modet att se den andra människan bortom konvenans och förutfattade meningar. Den andre har "fel" titel, "fel" bakgrund, eller någon annan inbillad brist.
Övergången från förälskelse till kärleksrelation är också en kritisk fas.
Djup och varaktig kärlek kräver en egen inre förändring.
Om man är alltför osäker och oflexibel i sin personlighet, kommer man inte att klara av en nära kärleksrelation.
Att svepas med av en förälskelse kräver inte särskilt mycket mognad eller vuxenhet. Det svåra är att kunna stå för sin kärlek, trots ambivalens, svårigheter och frestelser att fly till något lättare.
